Abborrefiske

2
Här ser vi en glad Anton som stolt poserar med sin nya PB-abborre, 1.700 g fördelat på 47,5 cm. Stort grattis gubben! 

Anton Schagerström har skickat in en fiskerapport där han drar nytt PB på abborre. Vi gratulerar och tackar för berättelsen.

Totalt lugn. Det är vad jag söker i mitt fiske. Känslan att kunna släppa vad det än må vara som alltid gnager i bakhuvudet – det kan vara mötet jag ska på imorgon, uppsatsen som ska in om en vecka, provet som tas om en månad eller sommarjobbet nästa år. Att bara kunna släppa allt och fokusera på en sak; fisket.

Fiske för mig är en naturupplevelse, ett samtal vänner emellan eller ett sätt att komma ifrån vardagen – för det mesta de tre kombinerat. Själva fisket i sig är av underordnad betydelse. Och sist på listan kommer fångsten. Fångsten i sig är för det mesta orelevant – det är lugnet jag vill åt.

Men ibland blir det inte som man tänkt sig. Eller kanske precis så som man innerst inne hoppats, men inte riktigt vågat formulera till en tanke. Det var för några veckor sedan som jag tillsammans med ett par vänner bestämde oss för att ge abborren en chans. Sagt och gjort. Från hörsägen visste jag att stället vi skulle till förutsatte vadare, så snabbt in till Calle och Kristoffer på Fiskekompaniet. Mörka drag skulle tydligen vara nyckeln fick jag höra av en lokal fiskare, så spritpennan åkte fram och jiggarna målades kolsvarta.

Väl på plats möttes vi av mulet väder, men det dämpade inte på något sätt vårt humör. Den skånska hösten har ju börjat, så efter en dryg vecka av konstant regn var himlen nära på blå i mina ögon. Vadarna var redan på och spöna tacklade. Humöret var på topp. Lugnet infann sig snabbt. Fisken nappade, men var ytterst försiktig – de flesta abborrarna var runt 800 grams-klassen. De mörka jiggarna levererade och snabbt drog jag ifrån mina vänner. De tacklade om till mörka jiggar och tillsammans njöt vi av friheten, vågskvalpet och vinden.

Trots att fisken inte riktigt var på hugget var fisket definitivt lyckat. Men som jag tidigare hintat så är själva fångsten av underordnad betydelse för min del. ”Jigg, jigg, ett par vevtag, låt jiggen dala ned mot bottnen, toppen registrerar hugg, mothugg direkt och SMACK”. Det här är en bättre fisk. Dova, tunga, ”head shakes”. Fisken närmar sig. Sen drar den. Får in den igen, men den rusar ännu en gång. Tredje gången gillt, och jag får in tummen i munnen på den. Ser direkt att det är PB. Det totala lugnet jag sa att jag sökte med mitt fiske är som bortblåst. Pulsen slår som aldrig förr och adrenalinet flödar. Fångsten trumfar lugnet denna gång.

Går snabbt över till kompisarna och foton tas. Dags för vägning. Använder en ICA-kasse som provisorisk vågnät. Vågen stannar på 1.700 gram. Måttbandet mäter 47,5 centimeter. Lycka. Lugnet är som sagt länge glömt. Fisken får gå tillbaka, men pulsen stannar inte av. Fisket fortsätter. Får några abborrar runt kilot. Borde vara glad. Är snarare tom. Vet att större fisk lurar i vattnet, men bryr mig inte. Min dag är gjord.

På resan hem stannar vi i en korvkiosk. Ena vännen beställer en korv med chili. Verkar som om munnen hans brinner upp. Kommer hem. Startar datorn. Kollar mailen, Svenska Dagbladet och Facebook. Föreläsningar flyttade, ubåtsjakten i Östersjön fortsätter och X och Y har flyttat ihop. Livet går tillbaka till det normala. Känslan att jag borde skriva färdigt uppsatsen börjar gnaga i bakhuvudet. Mötet imorgon gör sig påmint. Det totala lugnet försvinner. Fisket är slut för dagen.

Anton Schagerström

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

nyaste_2
Anton 5 år med sin PB-abborre. Grattis!

Henrik Jespersen har skrivit till oss om när hans son Anton tog sin nya PB-abborre. Hatten av och stort grattis till en kanonfin fisk!
I lördags var det abborrfiske på UL-utrustningen som stod på schemat för far och son. Trots regn och blåst åkte Henrik och Anton iväg till sjön. Klockan tio var de på plats i båten och den första timmen visade sig abborrarna svårflörtade. Regnet tilltog och de beslöt sig för att värma sig i bilen en stund innan de skulle fortsätta fisket.

På väg mot bryggan får Anton ett rejält hugg på sitt spö. Efter drillen kan de konstatera att det är en riktigt fin abborre som slukat den blå/gröna jiggen. Nytt personbästa och dagen är räddad! Efter fotografering fick fisken simma tillbaks i sjön igen.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Hösten kom snabbt, något som man alltid längtar efter, trots att man långt ifrån har hunnit med allt fiske man ”skulle” ha bedrivit under dom varma månaderna. Det brukar alltid bli mer predatorfiske när kylan kommer och det har verkligen sin charm det också. Redan när vi kunde se dom första löven byta färg så bestämde vi att det skulle bli en helg norröver i jakt på roligt abborrfiske med chans på monster. Tillsammans med Calle från butiken och vår käre vän Hampus Bergin styrde vi bilen mot den ostliga sidan av landet och många mil norrut.

När vi väl kom på plats, taggade som aldrig förr lastade vi ut ur bilen och gjorde allting i ordning för morgondagens fiske, som vanligt så blev det inte många timmars sömn och vi var uppe långt innan tuppen.  Trots allt så blev vi lite sena, men allt gick enligt planen och båten kom i innan det blivit ljust. Väl på plats ankra vi upp och la båten nära en fin vass. Att fiska i kristallklart vatten är alltid speciellt och väldigt skoj, men man bör se till att man är extra försiktig så att fiskarna inte blir rädda eller misstänksamma.

storborre

Drömgräns och total lycka! Det blir inte roligare än såhär.

Taktiken var ett lätt flötmete med betesfisk och alla tre gungade ut spöna intill vassen, trots att varken Calle eller Hampus så något i mörkret, (blir kanske så när man kommer upp i åldern)  Till en början såg jag iallafall mitt flöte, men efter en liten stund så försvann det också och det berodde faktiskt inte på mörkret, en fisk hade gapat över min betesfisk och det var faktiskt, redan efter 5 minuters fiske en riktig drömfisk som hade gjort ett misstag. Snabb krokning och en bra fight, där jag inte riktigt visste vad jag hade krokat, men Calle som precis innan han slöt håvnätet om den talade bestämt om att det var en riktigt stor abborre. Helt otroligt och en fiskefrossa delux infann sig snabbt i min kropp, det tog ingen lång stund innan jag vägde den och när vågens digitala siffror började med en 2:a trodde jag knappt den var sant. Den exakta vikten fastställdes till 2020g fördelat på 51,5 cm och 36 i omkrets.

Tyvärr så började fisket kanske lite för bra, för några fler abborrar sågs inte till under hela dagen och det blev gäddorna som stod helt för underhållningen..hur många krokpaket vet jag inte, men att det var många som gick åt, det var det. Alltid kul när flötet dyker men vi blev ganska snabbt trötta på dom hungriga gröna med tusen tänder och inte ens en tredjedel fick vi ju upp.

IMG_0301

Vissa lyckades vi ju få upp och denna var bara några få cm ifrån 100..

Lördagen bjöd på lite annorlunda väder, -4 grader när vi steg upp och solen sken på morgonkvisten. En riktigt skön, men kall morgon och av erfarenhet så gillar jag fiska abborre i denna typ av väder men även nu var fisket riktigt segt och ingen kontakt med abborre under morgonen och förmiddagen, massor med gädda givetvis.  Vi tog upp båten och bestämde oss för en flytt, efter en god gatukökslunch och några tips så lyfte vi i båten på ett nytt ställe där vi skulle fiska till mörket la sig. En flytt som bar frukt, redan några minuter efter vi ankrat upp lyckas jag landa en fin abborre på ca 1300g och kort där efter en till på 1100g.  Det kändes bra och tyvärr så tappade vi ett par fina fiskar där också.. fisket blev åter lite trögare men alla lyckades fånga abborre men av lite  mindre förmat tyvärr. Det är alltid kul att fånga abborre och se vilken grym predator det faktiskt är. Man ska aldrig vara rädd för att fiska med stora beten, det tycker dom allt som oftast väldigt mycket om.

borre3

En fantastisk avslutning på en grym helg, 1860g tagen på jigg.

Söndagen bjöd på regn, regn och åter regn vilket gjorde att fisket blev nästan helt  inställt och bara några få timmar på kvällen kom vi ut och då utan betesfisk. Jigg stod på menyn, något som jag aldrig haft större förtroende för. Även nu skulle det vara halvmörkt när det hände, snabbt hugg och en bra fight. Återigen väldigt chockad när jag får se fisken, den här var också väldigt stor. 1860g fördelat på 52 cm och helgen kunde inte slutat på ett bättre vis. Total fiskelycka! Ibland ska man ha gödsel i skorna..

Återigen tack för en trevlig helg grabbar!

Skitfiske / Johan

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather